Ja visst gör det ont när
knoppar brister. Varför skulle våren annars
tveka? Som Karin Boye funderade i dikten. Och visst är det ungefär likadant med vår egen
beslutsvånda? Tvekar vi på om vi
verkligen VILL så tar det emot. Vi skjuter istället upp och förhalar. Vi säger att ”Jag ska försöka” istället för att
”Jag ska göra det!” Oftast på grund av att vi inte törs säga ”Nej, jag vill inte”. Men tänk efter, är det schysst
mot den som frågar dig om hjälp eller om det är mot dig själv att inte vilja göra uppgiften men ändå låtsas…. Jag ska försöka… så billigt
och en så värdelös inställning.

Ta ett beslut – visst det är tufft – tala om vad du bestämt dig för och gör det! Även ett nej är ett svar och du behöver inte alltid
försvara och förklara. Visst är det konstigt förresten, att när man säger nej
frågar de alltid varför inte? Men ingen frågar varför man säger ja?!