Än en
gång har jag bevisat för mig själv och även för mina medvandrare – fjällen med
all sin storslagenhet är avstressande och energigivande. Även om molnen kan
ligga tunga över fjälltopparna, komma krypande längs med dalgångarna eller
släppa ner några liter vatten så är det en så naturlig del av tillvaron att man
inte tar åt sig negativ energi utan känner ett naturligt accepterande.

När sedan solen bryter igenom molnslöjorna, himlen lockar blå och solen
värmer våra ansikten och vidderna drar våra blickar långt bort till horisonten så
infinner sig ett lugn man gärna packar ner i stora doser i sitt inre för att
plocka fram när det behövs i vardagen.

Vad bättre än att stressa av vid en
porlande fjällbäck eller på en solvarm fjällhed?