…och
göra det bästa av situationen.
Hur
många av oss sätter inte upp mål och när vi sedan jobbar mot dem stöter vi på
en massa motgångar. Motgångar som vi ibland själva har skapat, som att vi inte
gör bort våra projekt och uppgifter utan låter dem växa till högar som sedan
ligger där som ett hinder vi måste prioritera för att sedan kunna jobba vidare
mot vårt mål. Andra gånger är hindren vädret som ställer till det för oss.
Träna tempo för att få upp farten i minus 30 är ju inte så lätt fixat. Eller så
är det bara så att livet kommer emellan. Kanske måste man hjälpa en
familjemedlem, jobba över, läsa till ett prov just de dagarna man planerat att
fokusera på någon detalj mot målbilden.
Hur
vi tar dessa ”motgångar” är en stor del av anledningen till hur långt vi når
mot vårt mål. Vissa släpper målet och försöker inte ens utan sätter sig ner och
säger: ”Nä, det gick inte i år. Jag hade inte tid, vädret var inte bra, det kom
för mycket av livet emellan…” Istället för att ändå ge det sista och se hur
långt det räcker. Om det inte räcker hela vägen så kanske man lär sig något och
vet hur man ska tackla målet nästa gång, eller om man ska göra en målrevidering
för kanske var inte målet det man trodde man ville nå…
Andra
tittar på målet istället för att se det som inte blev gjort och säger: ”Få se
hur jag ska nyttja det jag gjort för att nå så nära målet som möjligt. Kanske
kan jag göra på annat sätt än jag tänkte och ändå nå rätt långt. Jag vet hur
jag förberett mig och med det i bagaget kör jag ändå och gör så gott jag kan.”
Jag
hade ett mål i år, Veteran VM i Asiago. Tyvärr kom snön sent, sedan blev det
minus 30, minus 40 och så minus 20 och rena värmeböljan. Allt hade varit frid
och fröjd om det bara funnits skidspår på nära håll. Tyvärr snöade det –
mycket. Nå väl, Veteran VM går snart och jag har gjort det jag har gjort och
det jag inte hunnit med ska jag ta tag i nu och inför Veteran VM i Skandinavien
ska jag vara på TOPP. Vad nu toppen är då för jag vet inte vilket år det blir… Under tiden ska jag göra mitt
bästa med det jag har för jag har i alla fall mycket ”övrig” träning. Eller vad
sägs om snöskointervaller i 30 cm nysnö? Det är tungt. 
Eller Tegsnässkidor över myrarna?
 |
 |
Bra skidspår blir det för nästa pass
Och en liten idol bild på mig från ”lägret”
Det
gäller att se möjligheter. Vägen till målet är inte alltid spikrak utan kan
mycket väl vara många fina krokar och kanske är det inte i år som jag är på
topp utan det är basen jag nu bygger för att vara på topp sen. Ha en anledning
att fortsätta träna och inspirera. Någon där ute som känner för att starta sitt
Framtidsprojekt med mig? Mot nya mål, får det heta.
