Trots
att jag stått med jordgubbar upp till öronen har jag pratat om hallon. Min
sambo har lett och frågat: Är det här verkligen hallonsaft? när jag bjudit på
den nykokta saften. Sista felsägningen blev i alla fall rätt för när jag skulle
skriva på pet-flaskan som skulle ner i frysen sa jag: Bäst jag skriver att det
är hallonsaft så vi inte tar fel. Fast det heter ju jordgubbssaft! Skyndade jag
mig att säga till honom med det stora leendet.
Förstår
inte varför, jag har ju bara sett stora hallonkart men plockat jordgubbar – i massor.
Nu när jag inte längre har några syltburkar jag kan frysa in och magen är så
full av de nyttiga bären så jag knappt vill se en jordgubbe på hela… dagen
(de är ju ändå otroligt goa med lite vispad grädde till… eller i yoghurt…
eller…) Det var just det där ”eller”. Vad skulle jag göra?!
Tidigare har jag gjort vinbärsremmar till Må bra-vandringen. Väldigt goda och
uppskattade så jag tänkte att… jordgubbsremmar blir det! Välkomna att smaka,
bara ni anmäler er 
Rensa
och koka saft på jordgubbarna. Låt rinna av i en silduk.
Mixa det som blir kvar
i silduken och bred ut det på ett bakplåtspapper.
In i ugnen på ca 50-100
grader och låt torka. Beroende på hur mycket vätska du tog till saften och hur
tjockt du breder ut det tar det förstås olika lång tid att torka men när massan
släpper från pappret är det klart. 
Ut ur ugn, dra av pappret och klipp i remsor
som du rullar – eller bryter i bitar om det blev för torrt. Jag fick inte till remmar denna gång men som sagt, det finns mer i landet.
Jag
passade på att torka några jordgubbar också, gott – gott i gottn gott!
Nä, det
blev inget kvar att bjuda på men som det ser ut i landet hinner jag både en och
två vändor till innan dagen D. Så kanske…
Smaklig
måltid!
Bi-effekter är inte alltid negativa – det beror på hur vi väljer att se på dem
