Ibland
är det bara så att man varken hinner eller kan. Ibland för att man inte
planerat bättre andra gånger för att viktigare saker kommer i vägen. Ibland
helt enkelt för att kroppen inte klarar mer.
I veckan har jag dragit rejält i
handbromsen.
På lördag
är det Salomon Trail Tour i och med O-ringen i Boden. Jag hade planerat att
springa 10 km loppet och sett fram emot stigarna på det tuffa Åberget. Men
icke. Stigarna finns som tur är kvar till senare på sommaren men det är bara att
inse att med flera reportage som tagit tid (det är ju jobb som måste
prioriteras) och min häl (-sena? vadmuskel? plantar fasciitis?) så är det inte läge att springa loppet. Av
precis samma anledning, alltså dålig träning, har jag och Marathonbloggens Petra
Månström ställt in vår medverkan i Icebug 24 som vi var med på förra året (läs
om det i nr 6 av Ute Magasinet som är i hyllan nu). Att vara med igen och inte
kunna prestera mer än vi gjorde förra året känns inte skoj, inte rättvist mot
oss själva.
Efter handbromsen är det bara att
lägga in backen och börja om.
Bättre spara utmaningen; helt enkelt dra i handbromsen, backa och börja
om. Det är ju aldrig för sent att börja om 
