FriskaSteg

Att
äta ”al desco” är inte ännu ett positivt Italien-inspirerat matfenomen utan ett
negativt sådant. Tyvärr är vi många som då och då känner att lunchrasten inte
räcker till eller så tror vi att vi är smarta och sparar in lite tid genom att
äta vid skrivbordet istället för att sitta vid ett matbord och äta. Om jag äter
vid skrivbordet/datorn istället för att ta tid att äta i matsalen/fikarummet så
hinner jag med ett gympass, en löprunda eller ett yogapass kanske man tänker.
Men tänk igen! Mattider och rutinerna runt ätandet är ungefär lika viktiga som vad
du äter.

En Omegarik sallad blir inte
densamma om den hastas in i munnen.

Äter
du ”al desco” och då inkluderar jag skrivbordet, datorn, Tv:n, tidningen etc.
så blir måltiden inte en lugn återhämtning då kroppen känner vad den får i sig.
Då du känner vad och hur mycket du äter. Vad maten smakar och om du verkligen
är mätt eller behöver äta mer. Att äta medan man gör något annat innebär att du
inte är medvetet närvarande i ätandet och framför allt yngre personer kan få
olika (om än enkla) matstörningar. Ligger vår koncentration på något annat
medan vi äter smakar maten mindre, vi äter mer och fortare, blir inte lika
mätta på samma mängd mat och framför allt. Måltiden blir inte en energigivande
paus och matupplevelse.

Halva matupplevelsen är givetvis
matlagningen, även i cykelkläder på väg mot träning. Förberedelser gör både
träningen bättre och måltiden mer njutbar.

Så du
som tror du gör en hälsoförtjänst genom att skynda dig att klämma in ett pass
under lunchen och slänga i dig maten medan du utför andra uppgifter; Tänk om!
Tänk rätt! Och tanka rätt energi & mängd

Vem
har hittat på någon så idiotiskt dumt som att det är okey att träna på TOM MAGE
på morgonen?! Visst kan det ha en viss inverkan på en viktnedgång men då ska du
vara överviktig och ha fett att bli av med. Motionen du gör ska vara kortvarig
och just det jag precis skrev – motion. INTE träning!

Det
är faktiskt skillnad på motion och träning och du vill TRÄNA och bli bättre på
en idrott har inte råd att låta kroppen jobba på tom tank för då är inte
träningen uppbyggande utan bryter ner kroppen.

Samma
sak vad gäller alla dessa energidrycker, bars och att proppa i sig ”recovery”
tjafs efter träningspass. Godislåda på
posten! Och JA det är en GODIS låda

Ärligt,
hur många av oss är så vältränade och tränar så hårt att vi behöver extra
energi så snabbt efter ett pass? Titta istället på klockan och fundera på hur lång
tid det är till nästa mål mat. Är det över två timmar så JA, ta något i dig som
lite keso eller en smörgås men är det snart dags för mat så räcker det gott och
väl att vänta. Speciellt om du motionerat. Du som tränar tufft för att prestera
är i en annan situation och har troligen inte samma energireserver i form att
fett på kroppen. Var ärlig med dig själv och fundera på vad DU behöver och vad
du GÖR. Träna eller motionera? Gå ner lite i vikt eller förbättra prestationen?
Eller kanske både och men då är det en diskussion mellan att anpassa maten träningspasset
och inte tvärt om. Och obs att jag skrev MAT och inte ”godis”

Alltså, fundera över alla de tips
& och råd som dyker upp i media – även på bloggar som den här 😉

Att
ta tillvara på träningstillfällen i vardagen är perfekt så kallad ”bonusträning”,
träning som är extra, träning som inte känns som träning men som ger en
träningseffekt. Hör du till dem som inte motionerar regelbundet är det än
viktigare att få in lite bonusträning här och där i vardagen. Du som redan
tränar får lite extra av de där vardagssysslorna som blir bonusträning men se
upp så du inte blir övertränad för det är just bonusträningen som kan bli den
lilla, lilla tuvan som stjälper lasset.

Jag
försöker ha ögonen väldigt öppna vad gäller bonusträning och tar den där den
passar men ibland blir exempelvis trädgårdsarbetet till ett regelrätt
styrkepass och annan träning väljs bort den dagen. För min senaste kund, en tvåbarns
mamma som vill springa bättre, snabbare och framför allt: få in träningen i
vardagslivet och kunna känna att hon satsar på det hon brinner för handlade
mycket av vårt situationsanalyssamtal om träningstillfällen och att även göra
vardagsäventyr med barnen till ett träningstillfälle.

För min
del så tog jag tillfället i akt idag när jag och sambon var ute på långsamt
långpass och utforskade terrängen Storklintens skidspår går genom och körde
lite styrketräning. Att nyttja terrängen för att ge träningen det där lilla
extra är både roligt och givande. Passen blir olika och man blir så lätt
inspirerad till stordåd.

Vad tror ni? Perfekt utmaning för
Strongman tävling (världens starkaste man)?Fast kan jag borde väl de kunna…

Så har då alla O-ringen gäster checkat ut från Pensionat Prästgården och livet börjar sakta återgå till det ”normala”. Vad nu normalt kan vara…
Normalt är att inte gå upp och laga frukost kl 05.30. Men vad gör man inte för att ens gäster ska ha det bra och kunna prestera det de vill på tävlingsdagen?
Normalt är att inte grädda pizzor för 8 personer i bagarstugan men nog var det trevligt och gott dessutom
Utcheckning pågår.
Helt normalt lär det förresten inte bli för det har varit perfekt att själv också få äta den stora Pensionatfrukosten och sedan när alla gett sig ut i skogen med karta och kompass få ge mig ut själv och träna innan lunch. Det brukar ju faktiskt inte hända och är något som nu kanske kan bli ”normalt”.
Men först, nu ska jag lukta på blommorna och ta igen mig en stund innan verkligheten sätter klorna i mig igen.
Ett blomsterland som sköter sig själv är inte tokigt och en spännande överraskning varje gång man går förbi.
Tack ska ni ha alla O-ringen besökare och speciellt ni gäster på Pensionat Prästgården!

Så
skönt att få vila ben och fötter efter några dagar med mycket träning. Att
sitta i favoritfåtöljen med en stor kopp Lapsang Souchong te och bläddra i
tidningar. Mmmmmm! Kom på att jag faktiskt kunde göra lite nytta också så jag
tog bunten med Buffé och Mer Smak som jag sparat alldeles för
länge. Dessutom finns de ju på webben… men det funkar inte med fåtöljen.

En decimeter tidningar mindre i
tidningshyllan och några löpmeter recept för både fjällturer och O-ringen
middagar.

Konstigt
hur lite man hittar i tidningar ibland. Jag bläddrade, funderade, klippte ut
några recept men slängde tidning efter tidning utan att fastan för något. MEN
det jag fastnade för
Nu blir det skinkstek, rostade rotfrukter och ris. Wokade grönsaker och
vårrullar, Farmors falukorvsgryta med makaroner och Hamburgetallrik och så
Pizza i bagarstugan förstås. Förhoppningsvis blir gästerna på Prästgårdens
Pensionat mätta och belåtna.

Några
smarta recept för både Må Bra-vandringen och Kom igång-vandringen hittade jag
också, speciellt efterrätter, matiga muffins och energikakor Kanske läge
att ta med ett dessertvin och inte bara vin till maten i ryggsäcken…

Ibland
är det bara så att man varken hinner eller kan. Ibland för att man inte
planerat bättre andra gånger för att viktigare saker kommer i vägen. Ibland
helt enkelt för att kroppen inte klarar mer.

I veckan har jag dragit rejält i
handbromsen.

På lördag
är det Salomon Trail Tour i och med O-ringen i Boden. Jag hade planerat att
springa 10 km loppet och sett fram emot stigarna på det tuffa Åberget. Men
icke. Stigarna finns som tur är kvar till senare på sommaren men det är bara att
inse att med flera reportage som tagit tid (det är ju jobb som måste
prioriteras) och min häl (-sena? vadmuskel? plantar fasciitis?) så är det inte läge att springa loppet. Av
precis samma anledning, alltså dålig träning, har jag och Marathonbloggens Petra
Månström ställt in vår medverkan i Icebug 24 som vi var med på förra året (läs
om det i nr 6 av Ute Magasinet som är i hyllan nu). Att vara med igen och inte
kunna prestera mer än vi gjorde förra året känns inte skoj, inte rättvist mot
oss själva.

Efter handbromsen är det bara att
lägga in backen och börja om.

Bättre spara utmaningen; helt enkelt dra i handbromsen, backa och börja
om. Det är ju aldrig för sent att börja om

Nu
blir det ett stort djupt andetag, en titt i trädgårdslandet och ”känna på- pass”
med löpintervaller innan jag tar nya tag och vi öppnar Pensionat Prästgården
till helgen. Under veckorna som varit har vi nästan haft träningsläger här
hemma. Från Malmö kom dansken och fd landsvägs tävlingscyklisten Kasper
Mölgaard-Ibsen som sadlat om till MTB och hans fru Katarina också hon tävlingscyklist
i MTB med ett endast 2 år gammalt SM
guld i XCO i D30. Om jag säger att båda är ordentligt duktiga,
tävlingsinriktade och hårt tränande så förstår ni kanske att de fått med oss på
pass om är lite hårdare än våra vanliga. Katarina som tidigare kört
triathlon och nu är på väg dit igen och driver träningsföretaget Dragonmother visade var ribban låg genom
att komma hem från löpteknikträning när vi andra precis hunnit upp på morgonen
för att sätta på espresson…

Några
fin-fina dagar hade vi med MTB i tuff och sugande sandblandad fjällterräng där även
de tuffaste Jeepar slagits ut.

Katarina funderar över om föraren
gick till civilisationen direkt eller sov över några dagar…

Vi hade
faktiskt tid med lite lugn cykling emellan åt. Cyklisterna (alla minus
skidåkaren Annika alltså
) var ute på några snabba passa också men även jag hängde jag på ett pass med 8
mil MTB. Inte dåligt för en längdåkare och mycket bra för benmusklerna.

På
tal om benmuskler! Vi var givetvis iväg på en vandring också. Några dagar upp
till fjälls måste man ta gäster när de kommer på upplevelseläger.

Vart
vi var och vad vi gjorde är en annan historia men som lågintensiv grundträning
och för att öka sin fettförbränning är fjällvandring något av det bästa du kan
göra. Vandrar du i fjällen måste du vara beredd på det mesta och ha både
regnkläder och varma kläder för vem vet vad som väntar när du kommer över ett
pass och ska ge dig ner på andra sidan.

Håkan ger sig ut i det okända…

Ni
förstår behovet av djupandning och löparintervaller nu? Tar nog en tur i
jordgubbslandet också. Kasper och Katarina var nämligen och plockade första skörden
innan vi grillade älg och drack rödvin som avskedsmåltid.

Gubbarna är stora och goa
tyckte Katarina

Det
är aldrig fel att börja förbereda sig för verkligheten så här kommer packlistor
och lite mer info för höstens Må bra- och Kom igång-vandringar. Det är inte stor skillnad på de båda vandringarnas listor för
verkligheten är ju som så att oberoende av om du vandrar 2 dagar eller 10 så
behöver du samma grundutrustning. Det enda som egentligen skiljer är väl ett
par till under kläder och något par sockar. Samt maten förstås Och på tal om maten… det är
inte bantningsvandringar utan Må bra– och Kom igång-vandringar, alltså blir det
både vin till någon måltid och efterrätter. Jag önskar jag hade en bild på förra årets deltagares miner att
dela med mig av. Bilden när de insåg att det inte var en
”späkar vandring” de var på utan en riktigt trevlig och njutbar fjälltur.
(Brännar-vandringar tar vi en helt annan gång)

Så packlista… Må
bra-vandringen hittar du här:

Mat
ingår men en liten butik finns i Aigertstugan ifall du vill köpa något eller så
tar du med något litet extra i ryggsäcken.

Packlista till Kom igång-vandringen har du här:

Den här vandringen är ju för dig som vill komma igång och fjällvandra så här delar vi mer på jobbet och lär oss hur man kan tänka gällande matlagning och fjällvandring. Men njutning gäller förstås även då vi lagar den mesta maten av det som finns i butiken. Jag har tips och idéer och hemligheter i ryggsäcken för att få till det där lilla extra

Och du! Kom ihåg att den dummaste fråga är den du inte ställde så FRÅGA, det är meningen att du ska ha det bra under vandringarna och därför är det viktigt att du känner dig trygg med dina förväntningar.

Ibland, förlåt – OFTA
tar man inte sina små problem på allvar utan tänker att de försvinner av sig
själv. Lite märkligt tankesätt eftersom väldigt få saker faktiskt försvinner ”av
sig själv”. I fallet med den egna kroppen anser de flesta av oss att ”av sig
själv” betyder att man själv inte behöver göra någon insats och absolut inte
någon som tar varken engagemang eller tid. Alltså ingenting.

Jag erkänner! Jag gör
också så ibland, väntar… hoppas… inbillar mig att det blir nog bra med tiden… Nu
har tiden gått och en massa roligt har försvunnit med den. Roliga aktiviteter
som jag inte kunnat göra för att jag har just inte gjort något . Ömhet i hälen
var mitt problem. Går nog över om jag väntar… Att jag skulle ta tag i min
stela vad (vadmuskulaturen fäster under hälen…) var ju inget jag tog mig för.

Stretcha ut vadens muskulatur och öka vristens rörlighet är perfekt på huk.

Att jag skulle fixa
till mina inläggssulor som jag gått i flera år och trampat ut… Att jag skulle
beställa tid för massage för min vad + fotsena…

Tog mina klumpfötter till BOTen och fick sulorna justerade och köpta
snygga stödstrumpor för stillasittande dagar.

Nu har jag stretchat
vadmuskeln, uppdaterat mina skoinlägg, fått massage, tränat stora senan i foten
och gjort rörelseövningar för vristen.

I min egen yogaväska har jag ju både block, pinne och yogamatta att
nyttja!

Gissa om jag äntligen
är redo att ta vara på tiden och göra något av den istället för att vänta på
att ”det går över med tiden” för jag har inte den tiden på mig. Jag vill göra =
uppleva NU!

Så har det börjat komma in bokningar till båda vandringarna Har DU funderingar på att anmäla dig så skicka ett mail till mig på annika@friskasteg.se . Utrustningslistan lägger jag ut i slutet av nästa vecka.

Promenera på, jogga eller bara gå riktigt ofta och någon gång lite längre. Prova gärna att gå på stigar och grusvägar så ni vänjer ben och fötter vid ojämnt underlag.

Här uppe vid toppröset samlade vi energi vid förra årets Må bra-vandring.