FriskaSteg

Jag var
ute på säsongens andra löppass i dag. Avslappnat, lugnt tempo och fotblads isättning var ledorden – allt funkade riktigt bra och det kändes så skönt så
skönt att det kändes just avslappnat. En bit in efter grusvägen kom jag att
tänka på texten “It’s the end of the world as we know it. And I feel fine” i
R.E.Ms kanske inte bästa låt men ni vet hur det är. Vissa textrader passar och andra
inte. Hur som helst, med två små justeringar är det just vad det är – Idag är: It’s the end of the year as I know it. And I feel
fine!

Läste
i Illustrerad Vetenskap att senaste medicinska forskningen visar att
uthållighetsträning verkligen kan förlänga livet. Wow, som om det skulle vara
en nyhet?! Är det någon som inte hört det förr?

Men
svart på vitt nu alltså. Kanadensiska forskare har i studier på människor visat
att uthållighetsträning kan förbättra hälsan och förlänga livet

Så,
håll ut – lite längre när ni är och promenerar så fåt ni tiden tillbaka i fler
och framför allt bättre levnadsår. Ni
som redan springer/joggar, åker skidor, cyklar eller håller på med någon annan
idrott som räknas som konditionsidrott kan lugnt fortsätta för ni gör ju redan
det som är både roligt och bra.

Läste
du mitt inlägg ”okynnes ätande” och att jag tänkte sluta äta godis? Vilket
skämt det löftet visade sig vara. Bra gick det några dagar, speciellt när vi
tog skidorna och drog till skogs. Inget sötsug alls, påskäggen klarade jag också
av att tacka nej till hos släkt och vänner. Men sen…

Satt i bilen på väg till
fjälls – bilgodiset norpade jag bara nåååågra av. Men väl hemma satt det inte
fast alls. Fingrarna rörde sig vant och smidigt ner i godisskålen och det blev till
och med påfyllning när jag själv var på affären.

Tur
att det aldrig är för sent att börja om, igen. Jag tar det positiva med mig –
några dagar utan godis vilket är bättre än inga dagar utan godis. Och så börjar
jag om igen. NU.

Kanske måste jag köra med en avvänjningsperiod och återinföra
lördagsgodis… Fast, vem säger åt en narkoman att ”dra ner”, en alkoholist att
”bara ta ett glas till lördagsmatchen”? Nä du Annika, det är bara att du bestämmer
dig för att KÖR.

Så,
som med träning. Jag tar en vecka i taget och börjar med den här veckan.
Återkommer med rapport.

Det där med årstiderna är rätt intressant. Här uppe i norr är en av de bästa den vi kallar för vårvinter; snön ligger kvar, solen värmer och det går att göra så mycket härligt ute i naturen. Pimpelfiske, turskidåkning, sola i en solgrop… Det är nu man samlar på sig extra energi och inspiration för sommarens träning och just det var önskan från en av deltagarna på min måndags träning- att vi skulle göra något extra för att underlätta för löpträninge som hon så smått börjat med.

Underlätta för träning är något som bör göras hela tiden tycker jag. På det sättet behöver vi inte träna lika hårt för att hålla vikten, eller lika mycket för att nå tävlingsresultat eller lika ofta bara för att hålla oss i form. Tar vi bara och ”Tjuvtränar” lite mer så får vi så mycket gratis.

Tjuvträna !? funderar du kanske, vad är det? När jag tävlade i junioråldern fick jag av vissa personer ibland höra att man varit och just tjuvtränat. Det betydde att man tränade extra och inte skrev in det i träningsdagboken. Urfånigt tyckte jag då och gör så fortfarande. Träning är något man gör seriöst och planerat och det skriver jag upp för att kunna utvärdera och förändra. Tjuvträning däremot det är den där dolda träningen man får i vardagen. Den som bygger lite grund, smidighet eller styrka. Som när du går till affären och bär hem varorna i ryggsäcken, gräver upp potatislandet för hand eller såpaskurar köksgolvet… Helt enkelt använder kroppen i vardagen och får lite gratis träning på köpet.

Jag har gjort precis det i veckan. Det kallades ”jobb” och ser ut så här

Skidtur med pulka och boende i tält. Helt underbara dagar vilka ni kommer att kunna läsa om i en tidning nästa vinter. Strålande sol, vindstilla och fikarast på en barfläck som här ovan. Vi åkte skidor i timmar varje dag i flera daga. DET kallar jag ”tjuvträning” och hoppas att ni kan få in lite mer av ett sådant tänk i er vardag

Tjuvträna lite så kommer den planerade träningen att bli så mycket lättare. Men överträna inte! Träning är nedbrytande och vila uppbyggande så ta det lugnt när du tjuvtränar.

Har någon något tips på tjuvträning?

Då
och då kommer man till en utvecklingsplatå, ibland står man där lääänge och
stampar och ibland går det lite fortare att ta steget. Ofta är det just där, på
platån, vi tappar sugen och ger upp.

Är
det inställningen, engagemanget eller aktiviteten som drar dig neråt? Kanske
dags att göra något annat en stund? Prova en helt ny aktivitet, variera plats, sällskapet
eller är det kanske bara tiden du behöver ändra?

Försök också förstärk den positiva känslan som du känner, hur liten den
än kan vara. Fokusera inte alltid på själva träningen utan ibland kan det
positiva vara att du fick rensa huvudet, tid för dig själv eller att umgås med
en vän i gemensamma aktiviteter eller upptäckte nya muskler. Kanske är det hur
gott det känns både fysiskt och mentalt när du duschat och är redo för resten
av dagen.

Varför inte göra något av de som du gillade i tonåren? Eller gör slag i saken och gör något du funderat på ett tag. Jag var ute med mountainbiken efter skoterleden! Det var en ny känsla och alldeles underbar.

Tyvärr blev bilden bara så här eftersom solen sken och snön bländade Men som sagt, KÄNSLAN!

Vad ger dig ny kraft och inspiration?

En strålande sol på den klarblå himmel och skare som bär. Kan man önska något härligare för en påskhelg?

Att nu under våren hitta inspiration till vardagsmotion är inte svårt om man som jag bor här i norr och älskar skog och snö. Håkan och jag tog turskidor, packade pulkan med en ny kamin och så styrde vi till Håkans skogskoja utanför Parakka för att byta kamin och fixa till lite för framtida besök.

Vi tog den långa vägen hem och åkte förbi en myr där det låg en stor kallkälla. Mäktigt känns det att se den gröna oasen med porlande vatten mitt i snön. Just sådana små mirakel som ger inspiration för ännu längre turer. Så, spänn på er skidor eller snör på er skorna och ge er ut på upptäcktsfärder. Ha ögonen riktigt öppna för de små underverken så ska du se att du även hittar mycket inspiration för rörelse och glädje att ta med till regninga dagar.

Det
är lite fascinerande det där med att okynnes äta. Man plockar åt sig en godis
när man går förbi godisskålen. (Vem har fyllt den?!) Sitter man och läser så är
det gott men en kopp te, och så lägger man till en kaka bara för att… och är
det en film på TV så plockar man fram lite gott… VARFÖR allt detta okynnes
ätande? Och vem är ”man” förresten? Jag kan väl ändå stå för att det är ”jag”
och ingen annan

Jag
tänker ge mig själv en godisutmaning. Inget godis på tre veckor start på måndag, mer än den lilla
chokladbiten till espresson för den är det ju bara dumt att hoppa över 😉 Tre
veckor är ju inte så länge och det går med lite vilja. En baktanke har jag men
den ska jag inte tala om för mig själv, viskar dock till dig: Har jag klarat mig utan godis i 3 veckor
kommer jag säkert att kunna fortsätta några dagar till och kanske blir det 4
veckor och om så, då kanske jag kan komma in i ett helt annat tänkt än att
okynnes äta godis ”bara för att”. Men som sagt, berätta inte det här för
mig för då kommer de 3 veckorna att kännas längre.

Just
att sätta upp mål som är möjliga att nå när det gäller mat eller
livsstilsförändringar tycker jag är viktigt och små delmål. Det ska kännas
direkt att det här kan jag klara med lite vilja för då kämpar man bättre och
ger inte upp vid första motlutet. OCH nog så viktigt, jag ska inte byta ut
produkten jag okynnes äter mot något annat utan få bort hela beteendet! Vänja av armen att gå mellan skål och mun bara för att jag sitter still.

Antar du utmaningen och
hänger på?

Jag
är imponerad av dessa människor som är väldigt välplanerade och ibland försöker
jag också. Moment 1 är givetvis att bestämma sig och därefter förbereda sig. Sagt och gjort, jag tog därför fram
yogakläderna på kvällen så det blev naturligt att ta på dem direkt.

Mycket riktigt gick det bra att bara hoppa i dem, ta min
obligatoriska lilla kopp espresso och sedan skulle jag köra! Grejen var att då
projektet för resten av dagen var att såpa vårt fina trägolv började jag plocka
undan lite medan espresson kokade. Hann även damma elementen vilket var fint
för då hinner ju dammet lägga sig så jag kan damsuga upp det innan såpningen.
Drack espresson med välbehag och njöt.

Kände
att visst kan jag damsuga golvet också innan jag tränar. STOR MISS! Efter
damsugningen var jag hungrig så jag var tvungen att äta något och då går det ju
inte att yoga. Satte istället igång med skurningen och gjorde klart allt av
bara farten. Kändes dock skönt att städa i träningskläder och jobbigt var det.
Snyggt blev det också När jag var klar var jag för trött för att yoga men körde lite mjukhet och
stretch innan jag hoppade in i duschen.

Så
för att inte bli ledd på avvägar, bestäm dig!

1 – Boka
en tid när du ska träna, skriv upp den som ”möte” eller ”frissan” eller vad som
helst bara du markerar.

2 – Packa
kläderna eller lägg fram dem om du tränar hemifrån redan på kvällen

3 –
Kör korta och intensiva pass istället för långa så känns det som du hinner mer
och får ändå ut lika bra träning.

4 – Skaffa en träningskompis så ni kan sporra varandra.

Jag förstår faktiskt inte varför så många är rädda för
att bli gamla. Fundera över alternativet – att inte bli gammal och alltså dö
ung…

Är det inte bättre och sundare att börja tänka i banorna av att må bra, känna
sig pigg och orka göra en massa grejor även när klockan tickar och åren går?
Mitt mål med tränigen är, förutom de där tillfällena med nummerlappen på, att jag
ska kunna fortsätta med de intressen jag har idag även när jag är 87 år. I en
lägre intensitet, kortare sträckor och med lite mer hjälp förstås.

Vi kan inte springa ifrån våran kronologiska åldern,
men den biologiska åldern kan vi alla i hög grad påverka. Genom att tänka oss
för, leva hälsosamt och träna kondition samt styrka kan vi fördröja kroppens
åldringsprocesser samt hålla oss aktiva och starka längre.

Bara en sådan sak som att variera träningen och några
gånger i veckan jobba upp pulsen ordentligt (så du verkligen blir andfådd) i ca
20 minuter gör att risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar minskar. Positiva
effekter när du belastar hela systemet genom att öka intensiteten (får upp
pulsen) är förutom att du tränar hjärta och lungor också att du får ner
blodtrycket, blodet rensas på en del osunda fetter och blodets
insulinkänslighet påverkas vilket minskar risken för att typ 2diabetes ska
utvecklas.

Dessutom produceras ju en mängd hormoner när du tränar
som gör dig lyckligare och själv rensar jag hjärnan ordentligt när jag är ute
och rör på mig så livet känns lättare

Och du, det är aldrig för sent att börja.
Startsträckan är bara lite längre.

Takdroppet
har kommit med full kraft och med det och den värmande solen också lusten att
vara utomhus och även att träna annorlunda – prova något nytt. Frågan är ju
bara VAD?! Jag har jobbat om mitt yogapass till ett mycket mer… jag ska inte
säga fysiskt för Ashtangayoga är fysisk men om jag säger ett pass som är mer explosivt, mer
korta koncentrerade övningar men som fortfarande aktiverar många muskelgrupper
och samtidigt utmanar balansen och rörligheten. Mina adepter var trötta, nöjda och möra efteråt så jag har nog gjort det bra.

Du
som söker nya utmaningar –prova det där passet eller träningsformen du ”aldrig”
tänkt prova. I alla fall 3 gånger så du ger träningen en chans.

Du
som behöver komma igång – Tänk på att det aldrig för sent att börja träna och
effekt blir det oavsett din ålder om du bara ”tränar” mer än du gjorde innan.

Till
er alla ibland är nyckelordet att träna annorlunda. En person som tränat länge
men som inte längre känner att något händer bör förändra träningen och utmana kroppen
med nya rörelser. Så prova något nytt – minst 3 gånger för att ge det tid att
fungera.

Själv ska jag på en EFIT
utbildning under helgen och kommer tillbaka laddad med Effektiv(a)
Funktionell(a) Intensiv(a) Träning(sidéer).