FriskaSteg

Ibland
planerar man om och glömmer de förutsättningar som fanns inför första planen. I
lördags vaknade jag med känslan av att ha missat något. Planen var nämligen att
vi skulle ha cyklat en mountainbiketävling i Råneå, fast den ställde de in. Så
istället för att gå tillbaka och kika på vad det var vi valde mellan då så
suddades allt ut och dagen var blank. Kan vara nog så trevligt men när känslan
finns där att något är glömt…

Kamrungjoggen!
Slår det mig under tiden vi dricker vår morgon espresso. Snabbt igång med
datorn för att se så det verkgen var idag. Hets, stress och tävlingshets – fast
positiv sådan. Snabbt i med en lätt frukost för vem kan springa 5.7 km med
magen full – eller tom för den delen? Sambon Håkan antog utmaningen att springa
han med, trots att han bara sprungit ca 200 meter i år. Springa på gamla
meriter kan man göra så Håkan slog mig med nästan en halv minut. Men bristen på
färsk löpträning gjorde att han har träningsvärk idag och det har inte jag

Det
bästa med Kamrungjoggen förutom den härliga terräng man springer i och det
faktum att jag varit med 3 år och har tävlingen som en liten tidskontroll varje
år framöver (japp, ett löfte!) är det suveränt goda hamburgare som grillas på
plats.

Och alla trevliga människor som är lika glada oberoende av
tidsprestation. Här gäller för de flesta att GÖRA utan någon tävlingshets; att
ha tagit sig runt, att ha tagit sig runt springandes, att ha tagit sig runt med
mer springtid än gåtid.

Många
är vi som har ett motionslopps om morot och mål för träning och hälsa. Vad har
du får mål? (Förutom hamburgaren)

Jag
fick en medalj i lördags! 95 kilometer mountainbike på knappt 4 timmar tog
CykelVasan för mig och nu är jag inspirerad –igen. Visst är det härligt hur en ”prestation”
kan få energin att flöda och inspirationen att växa sig större och starkare.
Tyvärr har jag inga bilder att visa för jag hade nog med att hålla händerna på
styret och vem har förresten tid att fota när man kämpar mot klockan?

För
er som anmält er till Må Bra-vandringen (se pdf) hoppas jag den upplevelsen kommer att
bli lika inspirerande som tävlingarna är för mig och inspirera er till fortsatt
aktivitet och motion.

Vi är många som behöver få en liten adrenalinkick och se
nya vyer i lugn och ro för att hitta tid till det vi vill göra och vilken plats
är bättre än den där våra egna tankar får vara ifred? Oavsett om det är i trädgårdslandet,
på en löprunda, ett cykelpass eller under en fjällvandring, bara det passar
just ”mig”.

På
lördag förmiddag gick jag och lagkamraten Petra Månström i mål efter drygt 21
timmars snabb vandring på fjället under vilka vi avverkade runt 7 mil. Det var
tävlingen Icebug 24 som vi tävlade i och som gav oss både blåsor och ömma
muskler så väl som inspiration för mer träning och en mängd upplevelser. Men
starkast var nog ändå känslan man får när man klarar av ett mål man satt upp. I
vårt fall målet att genomföra en 24 timmars tävling. Om någon undrar så är inte
kravet att man ska var ute i 24 timmar utan man har ett dygn på sig att ta så
många orienteringskontroller som möjligt där varje kontroll är värt ett antal
poäng. Nyttjar man mer än 24 timmar får man poängavdrag så laget med flest
poäng på kortaste tid vinner, fast nyttjar man timmarna kan man ta fler poäng…

Målgång!

Läs
mer om vår tävling på Petras blogg; Maratonbloggen eller skicka mig en fråga

Ibland
undrar man hur mycket av en galenpanna man kan vara i jakten på gott stekt
fläsk. Nu är visserligen sanningen inte den att vi gav oss ut på de 44 km bara
för att få äta gott stekt fläsk mitt i underbar urskog men redan efter ca 8 km
kom frågan från Urban till Micke som varit med förr: ”Börjar du längta efter
tunnbröd och fläsk?”. Jag hade nog med att springa och kunde för mitt liv inte
förstå hur någon kunde vara hungrig redan och hur de ens kunde fundera på att
äta stekt fläsk på bröd efter 23 km där nämnda matkontroll skulle finnas och
sedan springa 21 km till.

Lottar ser till fötterna och så steks det en mängd fläsk i pannan

Åter
till ”Galenpanna” som jag kände mig som. Jag har antagit utmaningen att i 2mannalag
springa Icebug 24 vilket är en orienteringstävling som pågår i 24 timmar och
där man ska ta så många kontroller/poäng som möjligt under den tiden. Som
uppvärmning och prova på tyckte jag det var lämpligt (hmm) att ge mig ut i
urskogen med Lotta som sprungit Stockholmmaraton samt hennes vänner.

5 timmar och 20 minuter
senare är jag mäkta stolt över mig själv då jag faktiskt kunnat springa
(nästan) alla 44 km och alltså även gjort mitt första maraton – om än på
skogsstig

Jag och Lotta Hedström vid avslutad Rallarmarsch i Porjus.

Någon annan galenpanna där ute med en otrolig utmaning framför sig?

På jakt
efter motivation för motion, på jakt efter motivation för att organisera
vardagen så jag får plats och tid för ett ordentligt pass lite oftare nu när
solen börjar titta fram och dagarna är långa. Att inte fastna framför TV:n –
det är i och för sig lätt för vi slår inte på den så ofta

Tävling,
nummerlapp eller en utmaning. Perfekta motivationshöjare för mig men ibland
blir det som nu, en omstart (tur att det alltid går att börja om) och då gäller
det att vara ärlig mot sig själv för att fortsätta med pass två, tre och
femtielva.

Ärlig
och förståndig nog för att inse att min motion och träning alltid utgår ifrån mina
förutsättningar för stunden. Jag har sagt det för och det tål att upprepas om
och om igen: ”Varje dag, varje tränig är en ny situation för din kropp med nya
förutsättningar. Gå in i passet med öppna sinnen och utan förutfattade
meningar, kanske är det lite tyngre än du trodde men det kan också vara så
mycket lättare, eller helt enkelt annorlunda…” Ett tankesätt som hjälper mig
till nästa pass efter ett som inte gått så lätt, så bra, så som jag ville…

Bara
att erkänna, ibland blir jag less och då är det skönt att kunna

1) Skylla på
vädret – för det har faktiskt varit tråkigt och regnigt.

2) Kunna välja bort
träning till förmån för dold träning – känns skönt att ha fått rota runt i
grönsakslandet med greppen.

3) Vila ut – ibland behöver man vila även mentalt
från träning.

Så,
efter förra veckans mtb tävling i Skellefteå – Krafttrampen 50 km – då jag kom
i mål lerig, geggig men ordentligt motiverad blev veckan ändå mest vila.

Krafttrampen gav mersmak men vädret, livet och jobbet gjorde att jag inte tog
tillvara på den Kraft jag Trampat fram. Däremot är jag på hugget nu.
Ordentligt!

Och vad
finns det för bättre och smidigare träningsredskap är ett par löparskor och min
underbara mjukhets-, MAQ-, EFIT-pinne?!

Nu kör vi igen!

Har
du hittar din idrott, din träning? Men känner kanske efter ett tag att
”ingenting händer” med utvecklingen. Lugn! Det gäller bara att improvisera
lite, röra om i träningsgrytan och leka.

Oftast
har det blivit aningen slentrian i träningen. Du kör samma runda, i samma fart
och med samma inställning – dag ut och dag in. Klart att det inte blir någon
utveckling då.

Något
att prova:

* Lägg
in några fartlekar – kör max 20-50 meter lite här och där, fram till nästa lycktstolpe
eller träd. Prova öka i en backe och gå snabbt när du väl är uppe istället för
att stanna och pusta.

* Bryt
ner din vanliga runda i ett antal lika långa segment och kör tävlingsfart ett
segment och sedan ner-varvningsfart nästa segment osv.

* Springer
du längs ett spår – ut och spring i terrängen. Cyklar du landsväg – prova MTB
några gånger.

*
Tränar du mest i gymmet? Det finns många övningar att köra med kroppen som
vikt, jogga en slinga och kör stationer var 500 meter. Snart har jag en slinga
färdig med traktordäck att välta och allt, Välkommen att höra av dig.

Varför
inte boka in några tillfällen med mig? Jag kryddar din träning med lite
variation på övningar och utförande eller ett personligt träningsschema mot
dina mål. Öga mot öga eller på e-mail.

Har du tänkt på att vi människor är skapta för att prestera? Hur skulle det annart gå om vi inte ville prestera och utvecklas? För de två hänger intimt ihop. Om vi inte presterar något (utvecklas) – alltså förändras, förbättrar, tar nya steg… var skulle vi då vara?

Skulle vi kunna gå överhuvudtaget?

Vill vi inte bara följa minsta motståndets lag och göra precis det som krävs utan vill vi nå lite längre, bli lite ”duktigare” på något så krävs det faktiskt ett motstånd för att vi ska utvecklas. Vi behöver motståndet för att ta i lite extra och prestera lite mer. Oberoende av om det gäller tävlingsresultat eller din personliga utmaning i arbetet, hemmet, hälsan eller vad det än må vara.

Se de motstånd du möter på vägen som ett steg i din utveckling, som något du ska klara av för att komma vidare på din resa.

Vilken resa vill du ge dig ut på eller är du redan på väg?

Ibland
behöver man det där udda för att ta nya steg. Jag behövde något nytt för att komma
igång med yogan som gått så segt så segt. Inte konstigt egentligen
eftersom ju mer jag tränar löpning och styrka desto stelare blir jag ju jämfört
med om jag inte hade tränad det utan bara gjort yoga. Och till alla er som
kommer ihåg så gör jag ju yoga för att bli mjuk så… jag måste verkligen komma
igång kände jag och gjorde något annorlunda. Jag ringde kroppsterapeut Kajsa
och bad henne om en tid. ”Vad ska vi jobba med?” frågade hon som vanligt. ”Du
ska se på när jag gör yoga och sedan säga vad det är som tar emot” svarade jag.

Sagt
och gjort, jag körde yoga en timme under vilken Kajsa tittade, tryckte och justerade
några muskler som var stela eller inte jobbade som de skulle. Helt fantastiskt
när hon med några handtag fick mig att gå längre och längre in i positionerna
och jag var lätt och smidig när vi var klara. OCH bäst av allt, inspirerad för
fler pass!

Så,
har ni kört fast eller helt enkelt bara inte kommit igång? Ta och ring en vän
så ni är 2 som ger er ut, eller boka in en personlig tränare, instruktör eller
inspiratör. Massage gör också underverk!

Idag
är det den Första dagen på den Första veckan på den Första perioden för
längdskidåkare. Så, Gott Nytt Träningsår till mig och alla andra skidåkare!

Ni
som inte känner er som skidåkare, när börjar ert nya år? Kalendern är ju något
väldigt tillrättalagt av människan så känn dig inte bunden till att följa den
slaviskt utan gör din egen kalender och skapa ditt eget livsschema. Det är ju
ditt liv du ska leva

Vem
har tillexempel sagt att du måste tänka i månader? En månad kan ju vara väldigt
olik en annan, april hade 5 måndagar i år och maj har bara 3!

Till
en tjej som behövde lite inspiration för att komma igång med träning men mest så behövde hon ett fungerande verktyg för att fortsätta träna föreslog jag att
hon ska ska skapa sig ”projekt perioder”. Ett projekt = ett delmål vilket kan
kännas lättare och så kan man göra projekten väldigt varierande. När så en
projektperiod är klar kan hon känna tillfredställelse och gå vidare till nästa.
Tror ni hon gillade vanliga månader som period? Nä, lite längre ville hon ha
men inte så att fokus hinner försvinna så det blev 5-veckors perioder för hennes del. Personligt, självvalt och då enklare att hantera.

Så,
välj din egen kalender och skapa ditt eget år. När börjar ditt år?