FriskaSteg

Ibland går det fort att komma över energibristen, speciellt när man har något roligt att se fram emot.

Det är bara att erkänna att det är skönt att känna sig duktig och speciellt gillar jag att vara duktig i
köket med sakerna jag odlar. Fick en träffande kommentar en gång och det var
att jag är ”som hemmafru”. Sagt med värme och det stämmer faktiskt fast jag känner mig nog mer som en bondmora, minus ungar och djur. Fast djuren kommer nog…

För
någon dag sedan gick jag lös på rabarberdjungeln och förberedde för idag.

När
dagen var till ända hade jag saft, marmelad, muffins och så slank det med en
brödlimpa utan en gnutta rabarber i. Men receptet har du här:

5
dl dinkelmjöl

1
dl havregryn

1
dl kruskakli

½
dl krossade linfrön

2
tsk bikarbonat

½
tsk salt

1
dl hackade hasselnötter eller vad du gillar

½
dl pumpakärnor

250
g torkad frukt i småbitar (katrinplommon, aprikoser, äpple…)

4
dl turkiskyoghurt (eller annan lite ”tjockare”, du kan annars låta en vanlig
yoghurt rinna av genom ett kaffefilter).

Blanda
de torra ingredienserna, rör i frukten och nötterna och sedan yogurth. Degen är
rätt kletig men det är som det ska vara. Vik ett smörpapper så det passar i en
1 ½ l limpform, häll i smeten och strö över lite pumpakärnor.

Grädda
i 175 grader i 1 timme på nedre falsen. Låt svalna på galler under en handuk så har du ungefär en sådan här

Ibland
slår den bara till – energibristen. Kanske är det under ett träningspass då du
helt plötsligt känner att ”Nä, nu orkar jag inte ett steg till och det är inte
för att jag är tränigstrött utan helt tom på energi.” Eller så är det den där
koman som smyger sig på under arbetets sista timme och gör en så där segt trött
så man bara stirrar på arbetsuppgiften och funderar på vad man egentligen ska
gör. Oftast är det brist på ordentlig mat eller sömn som är boven i dramat
eller kanske friskluft. Lätta lösningar för att komma över energibristen.

Men
ibland har man en mer diffus energibrist, eller brist på inspiration fast jag
tycker nog det är mer eller mindre samma sak. Energi, inspiration den ena är ju
inget utan den andra och finns den ena är den andra oftast i bakhasorna. Är den
ena borta så är oftast den andra det också… Och inte är det lätt att komma på
vad energibristen, inspirationsbristen beror på.

Jag
har lidit brist en tid… som ni kanske märkt då inget nytt synts här på
bloggen på ett tag Sorry.

Man
jag tror det är viktigt att få lida lite ”brist” då och då. Det är ju då
man inser vad allt det där positiva, energirika, inspirerande gör för ens liv. Det
som får en att vilja, att sträva framåt och att sätta nya mål. Ungefär som att
det är nyttigt för barn att ha långtråkigt ibland för att de ska aktivera sin
fantasi och hitta på saker.

Det gamla äppelträdet i full blom energiberikar väl vem som helst?

Jag blev less på att
vara oinspirerad så jag gick ut i trädgårdslandet och grävde lite. Kanske inte
riktigt vad Voltaire menade med att man ska Odla sin trädgård men ändå nästan…
I trädgården blir jag alltid energiberikad, idéer poppar upp och jag ser fram
emot nya spännande saker. De behöver inte ens ha med trädgård, grödor eller en
trött rygg och smutsiga naglar att göra.

Blyga små kungsängsliljor och en mur av rabarber sättar fart på inspirationen.

Så, nu är jag på hugget igen. Tur för
Jan för han har ett pass restorative
yoga (en meditativ form av yoga som är lugnande, läkande och balanserar
kroppens energisystem) inbokad på tisdag. Ett pass jag behöver lika mycket
själv.

Det är rätt roligt att insa att man ligger helt rätt i tiden. Ni har väl läst om Kom-iform vandringen tidigare här på FriskaSteg? Vandring, lite yoga, mycket njutning och helt avstressande. Dessutom har jag uppmuntrat några av mina kunder att prova yoga eftersom det gör så mycket både för kroppar som ska prestera på tävlingar men även för den som behöver återhämta sig, komma igång efter sjukdom/skada eller bara må bättre. – Tillbaka till rubriken – Nu har även längdskidslandslaget lagt in yoga i sina träningsläger just för att det är så bra för kroppen Lär mer på deras sida: http://www.skidor.com/sv/Varagrenar/Langdakning/Nyheter/Egnanyheter/YogablevstartenpasommarensforstaElitlager/

På jakt
efter motivation för motion, på jakt efter motivation för att organisera
vardagen så jag får plats och tid för ett ordentligt pass lite oftare nu när
solen börjar titta fram och dagarna är långa. Att inte fastna framför TV:n –
det är i och för sig lätt för vi slår inte på den så ofta

Tävling,
nummerlapp eller en utmaning. Perfekta motivationshöjare för mig men ibland
blir det som nu, en omstart (tur att det alltid går att börja om) och då gäller
det att vara ärlig mot sig själv för att fortsätta med pass två, tre och
femtielva.

Ärlig
och förståndig nog för att inse att min motion och träning alltid utgår ifrån mina
förutsättningar för stunden. Jag har sagt det för och det tål att upprepas om
och om igen: ”Varje dag, varje tränig är en ny situation för din kropp med nya
förutsättningar. Gå in i passet med öppna sinnen och utan förutfattade
meningar, kanske är det lite tyngre än du trodde men det kan också vara så
mycket lättare, eller helt enkelt annorlunda…” Ett tankesätt som hjälper mig
till nästa pass efter ett som inte gått så lätt, så bra, så som jag ville…

Bara
att erkänna, ibland blir jag less och då är det skönt att kunna

1) Skylla på
vädret – för det har faktiskt varit tråkigt och regnigt.

2) Kunna välja bort
träning till förmån för dold träning – känns skönt att ha fått rota runt i
grönsakslandet med greppen.

3) Vila ut – ibland behöver man vila även mentalt
från träning.

Så,
efter förra veckans mtb tävling i Skellefteå – Krafttrampen 50 km – då jag kom
i mål lerig, geggig men ordentligt motiverad blev veckan ändå mest vila.

Krafttrampen gav mersmak men vädret, livet och jobbet gjorde att jag inte tog
tillvara på den Kraft jag Trampat fram. Däremot är jag på hugget nu.
Ordentligt!

Och vad
finns det för bättre och smidigare träningsredskap är ett par löparskor och min
underbara mjukhets-, MAQ-, EFIT-pinne?!

Nu kör vi igen!

Må bra-vandring!
Sugen på att ta nya steg? Då ska du hålla utkik här för just nu planeras det för en Kom-igång, eller Må bra-vandring till sensommaren/hösten. Det blir några härliga dagar i fjällen där vi vandrar med mycket lätt ryggsäck mellan stugor. Du behöver absolut inte ha någon förkunskap mer än att vara van vid att promenera och orka gå ca 12 km. Det är ju trots allt en ”Kom-igång / Må bra-vandring!

Med ungefär detta upplägg:

Vi mjukar upp kroppen med lite moronyoga, äter en god frukost och vandrar iväg över fjället. Tar lunch i en solsluttning, sover kanske en stund på sluttningen innan vi går vidare för att nå stugan i lagom tid för att både hinna stretcha & mjuka upp musklerna så det inte stelan till samt bada bastu alt. ta ett dopp i en fjällsjö . Sedan njuter vi av middagen i den ljusa sommarkvällen och har det trivsamt tillsammans. Sover tills vi vaknar nästa dag och känner att livet är underbart!

Jag
höll på att glömma bort min sambos födelsedag! Inte på allvar men ni vet hur
det är när man ställt in sig på något och så får man tunnelseende och halvt
paralyserad när det inte funkar. Vad som hände var att jag var så inställd på
att beställa en laktosfri prinsesstårta (Japp, han gillar dem tillfrukost bara
det inte är varje dag). Grejen var att i byn finns inget bageri så man
beställer genom caféet och så levereras den dagen därpå när bussen kommer. Men
man måste vara ute i tid… Jag var dagvill och insåg inte att det dök upp en
helg mitt i allt som rubbade balansen – planeringen.

Tur
att jag kan baka och är flexibel så allt löste sig.

Men
till saken, livsrevideringen.

Att fylla år innebär egentligen inte mycket mer
än att man har ännu ett års erfarenheter att lägga till de tidigare, ett år
till av erfarenheter att bygga nya beslut på. Just att ta nya beslut, fundera
över var man är och vad man vill, är något vi borde göra oftare. Har du som jag
en egen firma bör man sätta sig med sin affärsplan med jämna mellanrum och
fundera på vad som hänt och vart man är på väg. Om man fortfarande vill göra
det som var planerat eller om man ska ta av på nya vägar.

Att revidera sin
affärsplan är självklart, likaså att ha en plan för karriären eller en
träningsplan. Men för hur många av oss är det naturligt att revidera vår
livsplan? Vara flexibla, ta vara på möjligheter och inte bli stående om vi
varit ”dagvill”?

Vet
du vad du vill göra i framtiden? Har du en 5 års plan? En plan för ditt privatliv? Var ser du dig
själv om 5 år, om 15 år? När du är ”mitt i livet” och när du är pensionär?

För
att citera den lilla kloka björnen Puh ” Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut!” Men hur ofta tänker vi till…?!

Så tänk efter, tänkt till! Vad VILL du med ditt liv?

Känner du att du inte har tid för det du borde hinna med? Att
du kanske prioriterar fel och lägger för mycket tid och vikt vid småsaker så du
inte hinner med det viktiga i livet? Ibland bli jag så trött på mig själv. Att
jag inte bara tar tag i vissa saker som i grund och botten är väldigt enkla och
som jag vet kommer göra mig mycket gladare då livet förenklas så otroligt. Idag
tog jag tag i en sådan sak och tackade nej till en massa nyhetsmail jag får för
de ligger bara där och ger mig dålig energi. Jag vill ju läsa ALLT och givetvis
hinner jag inte det utan sparar dem för ”sen”. Nu har jag en hel hög med ”sen”
som bara ger mig dålig energi så jag behöver inga nya nyhetsbrev utan kan läsa
de gamla – OM jag tar mig tid…

När du har svårt att prioritera, tänk då på en majonnäsburk
och två koppar kaffe…

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför
sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom
majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar.
Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till
att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade
den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen
frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Sanden fyllde upp resten av tomrummen.
Han frågade ännu en gång om burken var full. Återigen svarade studenterna med
ett enhälligt ”ja”.

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och
hällde hela deras innehåll i burken,
vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan
sandkornen. Studenterna skrattade.

– Nu, sa professorn medan skratten klingade ut, vill jag att ni tänker er att
den här burken representerar ert liv.

Golfbollarna representerar de
viktiga sakerna som familj, barn, hälsa och annat som ligger
passionerat i ert hjärta. Sådant som – om allt annat gick förlorat och bara
dessa saker återstod – ändå skulle uppfylla och berika ert liv.

Småstenarna representerar andra
saker som betyder något som hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat
– småsakerna.

Om ni lägger sanden i burken först, fortsatte professorn, går det inte att få
plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns
det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så, var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet.
Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till, åt
det som gör dig passionerad.

Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om ”golfbollarna”
först – sakerna som verkligen betyder något.

Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand.

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar. Professorn log och sade, jag är glad att du frågar.


Kaffet finns med för att visa er att hur fullt och pressat ert liv än
känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän.


…så, fundera över vad som är viktigt att lägga er tid på och städa bort mycket
av det andra.

Det är fantastiskt vad solen kan göra för själ och hjärta. Glad
blir man, rent av lycklig, dessutom är det så mycket enklare att jobba och
träna. Man liksom flyger fram och vill aldrig bli klar och gå in. Ibland gillar
jag att kolla upp saker, se hur långt, hur länge, hur tungt något är. För en
tid sedan satte jag på mig en stegmätare för att se hur många steg jag tar
under en dag i mitt stillasittande jobb vid dator. Visserligen går jag i
trappan upp och ner mellan våningarna typ 20-30 gånger per dag (kanske det jag
skulle räkna?!) men då jag sitter och skriver så blir det inte så många steg om
jag plockar bort träningen. 5742 steg blev det, inte så imponerande med tanke
på att man bör gå runt 10 000 steg/dag.

Igår satte jag på mig stegmätaren
bara för att se hur många steg det blir när jag klipper gräsmattorna 8573 steg
blev det och med aningen extra belastning då har jag inte en självgående
klippare utan en sådan man knuffar fast med motor förstås.

Sedan tog jag favoritredskapet för trädgårdslandet, greppen, och
vände upp och ner på jorden så jag snart kan så lite från och sätta löken.
Rensade runt mina sparrisplantor och jisses vad de växt de senaste dagarna.
Studerade brännässlorna som också kommit upp en bra bit och insåg sedan att
middagen var räddad då jag hittade några murklor i dikeskanten.

Nässelsoppa till förrätt, grillade sparrisar med älgstek och
murkelsås till varmrätt och så lite rabarberkräm till efterrätt!

Underbar är trädgården som ger både mat och motion och motivation för
livet!

Jag förstår inte hur man kan undvika att vara
medvetet närvarande när man äter. Eller gillar man inte maten? Jag njuter av
mat, alltså vill jag se hur den ser ut, känna doften av den på tallriken och
sedan smaken av den i munnen. Mat ska vara god så jag kan njuta medan jag äter och
ofta medan jag lagar den förstås

Är
maten inte god, eller om du inte ger dig tid att känna vad den smakar är risken
att du antingen inte äter dig mätt vilket resulterar i att du sedan skåpäter
och stoppar i dig en massa onyttigheter. Eller så slänger du i dig alldeles för
mycket mat eftersom du inte ger dig tid att smaka och känna efter – och känna
att du blivit mätt.

Att
banta tycker jag är fånigt, onödigt men framför allt ett snedvridet förhållningssätt
till mat. Visst kan en del behöva gå ner några kilo, tänka på vad de äter lite
mer än vad andra behöver. Men det ska göras genom att ha ett sunt
förhållningssätt till det man stoppar i sig. Att ha en medveten närvaro under
måltiderna; känna, smaka, luta och titta gör underverk för portionsstorleken.
Man blir mer medveten om VAD och om HUR MYCKET man stoppar i sig. Och äter man längre,
njuter och umgås runt måltiden brukar man bli mer medveten om att a) man är
mätt, b) man har redan tagit påfyllning och behöver inte ta en trefyllning. Annars
är just att inte ta en 2a portion ett av mina egna riktmärken när det gäller
mat.

Nästa
gång du äter, oberoende av måltid, titta på maten, känn doften av den, smaka
och känn smak och konsistens. Drick inte till varje tugga utan tugga, känn
efter och njut – bli frisk, bli stark!